Ibland kan man lösa mycket saker genom att bara berätta för människor hur ens situation är.
Jag vet inte hur mycket jag har lärt mig sen jag åkte från Sverige i september till att jag är här idag. Men det är mycket, och det skulle förmodligen fylla en bok eller två. Att åka till ett annat land och plugga är en utmaning. Jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv och hur jag själv fungerar och hur människor i Kanada fungerar. Världen, du, jag, vi, ni tillsammans, allting är så mycket mer nu. Ljuset lyser starkare, ljud är klarare. Jag ser saker, inte för jag vart blind innan men ni fattar. Jag har lärt mig nya ord och mitt självförtroende i engelska är bättre. Två och en halv månad. Jag hänger med. Nu är det mer eller mindre bara några få ord som jag inte uppfattar. Jag är där. I’m down. It’s rad. Tre veckor kvar av skolan, och jag känner att min andra termin hade vart så JÄVLA mycket enklare. Tyvärr är jag bara här för en. Skrapar lite på ytan. Att vara i Kanada för mig är obeskrivligt att berätta. Jag försöker dela med mig, men jag vet inte om saker och ting går in. Det är ett äventyr jag aldrig kommer glömma. Något som kommer påverka mig hela livet.
Hm..Mogen. Har jag blivit mogen? För vad? Jag vet inte, men jag har nog blivit saftigare, om man nu ska bygga vidare med frukt snacket… //Ida Renström