Kommunikationsmöjligheterna är lite annorlunda här i La Paz Telefonautomater har mer eller mindre försvunnit i Sverige, men här i La Paz finns många olika möjligheter. Det finns telefonautomater överallt, dessutom finns det vanliga telefoner hos de äldre tanterna som säljer diverse saker i små kiosker eller marknadsstånd.

Det är också stor skillnad rörande bredbandsuppkoppling här i La Paz. Hela universitetet har en 80 Mbit förbindelse som delas via 4000 anslutningspunkter. De som kan lite om datakommunikation inser då vilken begränsning detta är. Informatikinstitutionen har därför köpt in en egen 2 Mbit förbindelse från ett privat företag för att ge studenterna möjlighet att få en bättre kommunikation med omgivningen. Priserna verkar vara ungefär desamma som i Sverige innan man började lägga fiber. Jorge som är lärare i informatik har en 1 mbit förbindelse som han betalar ca 200 kr/månad. När jag besökte honom för 5 år sedan hade han 128 kbit förbindelse som också kostade 200 kr/mån. Han säger att ungefär varje år har hastigheten fördubblats, men nu är taket nått inom hans stadsdel. Ett bekymmer som Jorge ser är att Bolivia har satsat på satellitlösning vad gäller datakommunikation och den har en begränsning som innebär att maximala hastigheten blir 8 Mbit/sek.