Author: bith1102

Ja, jag är fortfarande konstant trött. Hela tiden så vill jag bara sova. Jag tror aldrig att min hjärna kommer sluta gå på högvarv!

Det händer så himla mycket kul här hela tiden. Jag tror jag har haft en dag som jag helt seriöst inte hade något att göra, annars har det varit alla dagar sen jag kom hit. Idag har jag tex spelat volleyboll. Så himla kul att jag kom med i laget! Är verkligen svinnöjd med det. Det var en upplevelse att få gå på Try-outs och hela den grejen, det har jag aldrig gjort förrut. Första matchen är dock väldigt nära, bara om två veckor. Hur vi ska få ett fungerande lag fram tills dess, jaaaa, det får vi se helt enkelt.

Skolan funkar bra, det känns som att jag inte kommer dö av den. Visst, det är en heeeel del att läsa, men det funkar ändå, inte högre tempo här än hemma. Det enda som jag har lite problem med är att här läser man alla kurser parallellt, och när man som jag läser tre kurser i sociologi, ja då drar dem som in i varandra och det är mycket att hålla isär. Jag föredrar verkligen att läsa kurs för kurs, det måste jag säga.

Jag trodde ju för övrigt att jag börjat lära känna dethär stället lite bättre, men tydligen inte. Idag tog jag värsta feta omvägen hem från träningen när jag trodde att jag typ gick en genväg…. Phu, ajja, man gör det bara en gång i varje fall… Det var i varje fall vad jag försökte intala mig själv när jag gick där och mina fötter gjorde ont.

I morgon ska jag testa att spela rugby för första gången! Riktigt häftigt lär det bli! (hoppas jag inte bryter några ben bara)

Tjingeling! Linnéa

Min första riktiga dag i Cambrigde är nu över. Jag kom hit igår, bussen från heathrow till Cambrigde var ett skämt, det tog över 3 timmar och jag var sååå less, särskilt när det utlovade Wi-fi:t inte fungerade… Men tillslut var jag framme. Som tur var så blev jag upplockad av Joanna, som är del av den familjen som jag ska bo hos dem följande månaderna. Så otroligt tacksam är jag för det!

Känslan av att vakna i sin egen säng som ännu inte känns som sin egen i ett annat land än sitt eget, ja, hur beskriver man det? -obeskrivligt? Kanske, omtumlande var det i varje fall. Dagen har i varje fall bjudit många olika utmaningar, allt från att låsa och låsa upp dörrar, till att förstå vilken buss biljett man ska välja. Jag har hunnit vara ner på stan och införskaffa mig ett simkort till min telefon och jag är helt chockerad över hur billigt det är här. 150 kr i månaden för allt, och då menar jag allt… helt otroligt! Tappat bort mig med en död mobiltelfon har jag också hunnit med. Virrade runt i Cambrigde i nästan 2 timmar innan jag tillslut hittade hem igen. En varm kopp te, jaa det förtjänade jag verkligen.

Men nu är ja äntligen här! Och jag kan inte vänta på att få träffa alla andra utbytesstudenter imorgon, att få se campus, träffa lärare, jaa, allt de där roliga! Jag längtar verkligen efter att få börja plugga!

Tjingeling Linnéa

Nu har jag, tack gode gud, lämnat in heeela min ansökan. Med allt vad de innebär. Alla kort, alla papper, allt som ska vara klart för att jag ska kunna ta mig hela vägen till England.

Känns så himla skönt att det äntligen bara är klart! Det har inte känts som att det varit på riktigt fram tills nu, eller rättare sagt, det gör det väl fortfarande inte, men det känns lite mer realistiskt. Det kommer nog kännas ännu bättre när jag faktiskt fått bekräftelse från universitet att jag har kommit in!

Då börjar ju dock nästa fas… att söka boende, boka biljetter och hela den där grejen. Allt kommer som i etapper, vilket egentligen kan vara ganska så skönt så att man slipper tänka på allt på en enda gång…

Hösten närmar sig med stormsteg, och jag tror att detta är första gången i mitt liv som jag bara vill att sommaren ska passera fort, bara för att jag så gärna vill åka!

Over and out Linnéa